Under större delen av människans historia levde vi som en naturlig del av allt runt omkring oss. Våra kroppar, nervsystem och sinnen utvecklades i skogar, vid vatten, på öppna landskap och i samspel med andra arter. För cirka 6000 år sedan började människan i Europa odla och blev därmed bofast. En del menar att det var starten på vår separation från helheten, som sedan utvecklades under tusentals år. Under de senaste hundra åren har den utvecklingen gått i en rasande takt och stora delar av mänskligheten bor i urbana miljöer, där skärmar, asfalt och artificiellt ljus dominerar vardagen.
Samtidigt ökar stressrelaterad ohälsa, psykisk ohälsa, ensamhet, dålig sömn och utmattning dramatiskt. Allt fler forskare menar idag att sambandet inte är en slump. Naturen är avgörande för människans psykiska, fysiska och sociala välmående.
Naturen är ett hälsopiller
Under de senaste decennierna har många studier undersökt relationen mellan natur och människa. Resultaten är anmärkningsvärt samstämmiga: Tid i naturen kan:
- minska stress
- sänka blodtryck och puls
- förbättra fokus, koncentration och minne
- stärka kreativitet och kognitiv förmåga
- minska ångest och depression
- stärka immunförsvaret
- förbättra sömn
- öka känslan av mening och samhörighet
- minska en känsla av ensamhet
- ge återhämtning
En av de mest väldokumenterade effekterna handlar om stressreglering. När människor vistas i naturmiljöer aktiveras kroppens parasympatiska nervsystem, som hjälper oss att återhämta oss, vila och reparera kroppen. Kortisolnivåer sjunker ofta snabbt och både puls och blodtryck påverkas positivt. Det är en av anledningarna till att många människor instinktivt söker sig till skogar, hav eller parker när livet känns överväldigande.
Forskning kring “skogsbad” eller shinrin-yoku – en japansk evidensbaserad metod där människor vistas långsamt och medvetet i skogsmiljö – visar tydliga effekter på stress, ångest och psykiskt välbefinnande. Systematiska översikter och metaanalyser visar att naturbaserade interventioner kan ge betydande förbättringar av mental hälsa. Professor Andrea Mechelli vid King’s College London beskriver natur som en av de mest underskattade faktorerna för psykisk hälsa. Hans forskning visar att även små mängder naturkontakt kan förbättra välbefinnandet i flera timmar efteråt. En närhet till naturen gör människor lyckligare.
Även biologisk mångfald verkar påverka människors välbefinnande positivt. Miljöer med större variation av träd, växter och fågelliv verkar stimulera hjärnan på sätt som skapar lugn, fascination och återhämtning, mer än mer monotona miljöer. Det är intressant eftersom det innebär att naturrestaurering inte bara handlar om att restaurera ekosystem och gynna biologisk mångfald. Det handlar även om folkhälsa.
Stärker sociala relationer
När vi restaurerar skogar, våtmarker och ekosystem återställer vi inte bara livsviktiga funktioner. Vi återställer också något i oss själva. Forskning inom psykologi och neurovetenskap visar att människor mår bättre när vi gör något som hjälper andra eller bidrar till något större än oss själva. Att känna mening, bidra till samhället och agera prosocialt, dvs hjälpa världen omkring oss, verkar vara djupt kopplat till välbefinnande och lycka.
Studier visar att människor som engagerar sig i hjälpsamma handlingar ofta upplever:
- högre livstillfredsställelse
- starkare känsla av mening
- ökad lycka
- minskad stress och känsla av ensamhet
- bättre psykisk hälsa
Forskare beskriver detta som att människan verkar vara biologiskt belönad för samarbete och omtanke. När vi hjälper andra aktiveras helt enkelt hjärnans belöningssystem och områden kopplade till välbefinnande och social samhörighet. Meningen med livet är att känslan av att ens handlingar gör skillnad ofta är viktigare för långsiktig lycka än kortvarig njutning eller konsumtion.
Det här är viktigt i relation till naturrestaurering. När människor deltar i att återställa landskap, skydda arter eller skapa levande ekosystem händer ofta flera saker samtidigt:
- vi känner samhörighet
- vi upplever mening
- vi bidrar till framtiden
- vi känner att våra handlingar spelar roll
Naturrestaurering blir därför inte bara en ekologisk handling att berätta om i sin verksamhetsberättelse, hållbarhetsrapport eller sin emplyer branding. Det blir även en mänsklig handling som kan skapa hopp, gemenskap och psykologisk återhämtning.
Att återknyta en kontakt
Men den största insikten som en långsam naturupplevelse, byggande av bihålor eller restaurering av en våtmark kan ge är den som leder till en transformation hos människor inifrån och ut. Nämligen vetskapen att människan inte är separerad från naturen. Att vi är en del av livets väv i ett balanserande system som vilken annan art som helst.
För när naturen utarmas påverkas också människors inre och yttre liv. Och när människor återfår kontakt med naturen och livets väv verkar något inom oss börja läka, både mentalt, fysiskt och socialt. Vi hittar hem.