Under många år har naturvård främst handlat om att försöka skydda det som fortfarande är orört. Men dessvärre verkar det inte ha lyckats då Europas ekosystem idag är så påverkade av exploatering, skogsbruk, utdikning och urbanisering att vi nu behöver fokusera på att återställa natur som redan är skadad. Det är bakgrunden till EU:s nya naturrestaureringsförordning, som är ett historiskt beslut som kan förändra hur vi ser på mark, skog, vatten och biologisk mångfald i hela Europa.
För Sverige innebär det både stora utmaningar och stora möjligheter. Sverige röstade nej till naturrestaureringsförordningen i ministerrådet i juni 2024. Men lagen gick igenom ändå eftersom en kvalificerad majoritet av EU:s medlemsländer röstade ja. Det blev ganska dramatiskt då Österrikes klimatminister i sista stund valde att stödja lagen, vilket gav tillräckligt många röster för att den skulle antas. Förordningen trädde i kraft den 18 augusti 2024.
Vad är EU:s naturrestaureringsförordning?
EU:s naturrestaureringsförordning är en lag som syftar till att återställa förstörda ekosystem inom hela unionen. Målet är att stärka biologisk mångfald, öka naturens motståndskraft mot klimatförändringar och förbättra människors livsmiljöer.
Förordningen innebär att medlemsländerna måste genomföra konkreta restaureringsåtgärder i naturtyper som skogar, våtmarker, sjöar, vattendrag, jordbrukslandskap, marina miljöer och urbana grönområden.
EU:s mål är att minst 20 procent av unionens land- och havsområden ska restaureras till år 2030, och att restaureringsåtgärder därefter successivt ska omfatta alla ekosystem som behöver återhämtas.
Det handlar alltså inte bara om att “skydda natur”, utan om att aktivt förbättra naturens funktioner igen.
Varför behövs naturrestaurering?
Bakgrunden är tydlig. Europas natur är pressad. Många arter minskar snabbt, pollinatörer försvinner, våtmarker har dikats ut och skogar har förlorat viktiga naturvärden. Samtidigt ser vi konsekvenserna i form av:
- ökad risk för översvämningar
- torka och erosion
- minskad kolinlagring
- försämrad vattenkvalitet
- minskad biologisk mångfald
När naturen försvagas påverkas också människors hälsa, livsmedelsproduktion och klimatmotståndskraft. Naturrestaurering är därför inte bara en miljöfråga. Det är också en samhällsfråga.
Vad innebär förordningen för Sverige?
Sverige har stora naturområden jämfört med många andra EU-länder, och här är många ekosystem hårt påverkade. Det innebär att vi behöver hitta nya sätt att samarbeta mellan offentlig sektor, markägare, civilsamhälle och företag för att nå målen i tid. Senast 1 september 2026 ska Sverige lämna ett utkast till en nationell restaureringsplan till EU-kommissionen. Därefter ska den granskas och en slutgiltig plan ska lämnas in i september 2027.
Förordningen kommer bland annat att påverka:
Skogar: Sverige behöver stärka den biologiska mångfalden i skogslandskapet, öka mängden gamla träd, död ved och variationsrika miljöer samt återställa skogar med höga naturvärden.
Våtmarker: Många utdikade våtmarker behöver återvätas för att minska utsläpp av växthusgaser och förbättra vattenhållning och biologisk mångfald.
Städer och tätorter: EU vill också öka mängden grönområden och träd i urbana miljöer. Träd i städer spelar en viktig roll för temperaturreglering, luftkvalitet och människors välmående.Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap: Pollinatörer, blommande marker och variationsrika landskap behöver återhämtas för att säkra långsiktig livsmedelsproduktion.
Trädfolket en del av lösningen
Här blir Trädfolket en del av lösningen. Genom att Trädfolket arrangerar konferenser för företag och organisationer och samarbetar med markägare, lokala entreprenörer och offentlig sektor kommer vi tillsammans kunna bidra till att restaurera natur i snabbare takt. För nu är det ju så att naturen ska ändå restaureras och företagen ska ändå hålla någon form av konferens. Eller hur? Så varför inte slå samman de två och dessutom få deltagare som ökar sitt välbefinnande på kuppen?
Det finns nämligen en viktig dimension i allt detta. Forskning visar att naturkontakt kan minska stress, förbättra psykiskt välbefinnande och stärka människors återhämtning. När vi restaurerar natur och bidrar med något som är större än oss själva känner vi större glädje och gemenskap samtidigt som vi återställer livskraftiga livsmiljöer. Här finns en tydlig koppling mellan ekologisk och mänsklig resiliens. Dessutom finns det en stark koppling mellan att känna samhörighet med naturen och viljan att skydda den.
På så sätt bidrar Trädfolket med:
- fler restaureringsinitiativ
- ökad medvetenhet om ekosystemens betydelse
- engagemang för naturvård
- stärkta relationer mellan människor och natur
- stärkt känsla av välbefinnande och gemenskap
- teambuildande aktiviteter som skapar konkreta åtgärder
Trädfolkets mission är att få människor att återknyta till naturen och livets väv och skapa en kultur där restaurering blir en naturlig del av konferenser, turism och andra delar i samhället. För i slutändan handlar naturrestaurering inte bara om att rädda naturen. Det handlar om vilken framtid och vilka förutsättningar för liv vi skapar.